Tyras blogg

Ingen kan komma och säga att får är dumma! Men det visste vi väl redan att de inte är. Nedan är ett får som genom klicker lär sig toucha hand och massa annat och till slut går den en agility bana. Fantastiskt!

Om det skulle öppna sig en chans att jobba som instruktör hos DinBesteVenn så är det obligatoriskt att delta i 4 stycken kurser hos dem (Grunnkurs eller/och valpkurs). Första kurset observerar man bara, den andra deltar man i en liten grad. På det tredje får man hålla i enkelte momenter själv på det sista (om instruktören menar man är klar för det) så får man hålla i en kurs själv.

Katrine och jag går nu på en grunnkurs som observatörer. Har nu kommit halvvägs på kurset och det är otroligt kul att bara observera och så lärorikt!

Hundarna är från 6 månader till 2,5 år. Gran Danoise, Toller, blandning, Collie, border Collie, Bichon Frise, Rottweiler, Gordon setter. De har hittintills lärt sig lineföring, stoppa och hunden sätter sig vid sidan, svänga med hund höger, vänster, helt om, kontaktövning mm.  Förra tisdagen var det Hallowen och det passade fint att testa hur hundarna reagerar på en skummel person. Espen tog ett pläd över huvudet så att hundarna inte kunde se hans ansikte och kom gående haltande med en väska på hjul. HUUUU det var skummelt. En del hundar tyckte han var riktigt äckel, en del reagerade mest på att de andra bjäffade. Allihopa fick sen hälsa på Espen när han fått av sig plädet över huvudet. De avreagerade sig väldigt bra allihopa.

Beate gör en kämpejobb och hundarna är så flinka!

Helgen 13 - 15 Oktober 

Äntligen har instruktörkurset hos DinBesteVenn startat!!! Väldigt bra start må jag säga. Espen som leder DinBesteVenn är väldig kunnig och flink på att engagera oss. Han presenterade deras visjon och filosofi, det var ju detta som gjorde att jag föll för detta kurs. Bara positiv inlärning - aldrig straff i inlärning. Han hjärtesak är inlärningpsykologi och det tror jag blir väldigt spännande ämne framöver i denna kurs.

På lördagen gick vi igenom en del om det att vara instruktör och vad det innebär att organisera och starta en grunnkurs. Vi var så vitt inom problemhundar och fick några uppgifter där som nog fick de flesta av oss att inse att detta är en enormt komplext område.

Söndagen kom Runar Næss och pratade om ulv och språk. Han är väldigt engagerande person och hade mycket att berätta om ulv. Han gick igenom deras atferd, språk och paralleller till hund. Vi fick se en massa bilder av en Rhodesian Ridgeback tispe med sina ungar (han drev med RR uppfödning tidigare) för att se hur tispen behandlar sina ungar. Gissa om det kom X antal suckar från mig!

Nu har Katrine och jag börjat med att vi ska observera en grunnkurs hos DinBesteVenn. Gissa vem som är instruktör (som vi ska observera)? Beate! Glädjer mig!! 

AlterniVet dyreklinikk i samarbete med Gry Løberg höll ett 3 timmars seminar om Hunder som är aggresiva mot människor. 

Gry visade till lite statistik det finns om just detta ämne. Olika typer av agression och vilka hundraser som visar mest agression. Morten Bakke (universitet i Ås) och Renate Nydal (veterinärhögskolan) är de enda som har gjort någon typ av statistik på detta (man kan då säga att vår nya hundelov baserar sig på dessa och enbart dessa två studier...). En intressant iakttagelse var cooker spaniel som visade sig vara väldigt agressiva generellt. Det är särskilt bland de röda cookers. Morten Bakke undersökte arvmaterial och kunde härleda dessa cooker till två importerade röda cookerspaniel långt bak i tiden. Mycket man bör veta när man ska välja hundras....

Arv låg alltså mycket bak agressivitet. Mycket mer än jag hade kunnat gissa.

Socialisering pratade hon mycket om och hur viktigt det är. Speciellt veckorna 3 - 12. Alltså hur viktigt det är att valparna är socialiserade av uppfödaren. Ju mer socialiserade de är hos uppfödaren ju mera tid har man att själv på att socialisera valpen. Hon nämnde också detta med generalisering. Man tror att vissa hundraser (finns inga studier på detta) har svårare att generalisera än andra. En valp kan träffa en man och tycka att allla män är ok. Medan en annan valp (annan ras?) kan träffa en man och tycka att han är ok. Men denne valp måste träffa små män, stora män, skäggiga män för att lära sig att de andra också är ok. 

Hon pratade också om vad man ska göra och inte göra om en hund visar agressivitet (vi pratar då om kraftigt form av det). Då önskar hunden få avstånd. Om man då går ifrån hunden så uppfyller man dens önska. Om man går närmare så förvärrar man hotbilden. Oftast skylles agressivitet frykt och om hunden är rädd och visar aggresivitet, om man då går närmare så kommer hunden att bli ännu räddare....vad har man då uppfyllt..... Nej, detta sa hon var inte lätt. Fel hur man än gör. Man måste försöka undvika sådana situationer.  OCH istället belönna ALLT som inte är agressivitet.

Träning av en hund som var rädd män. En man stod långt borta och då rekommenderade hon två metoder. Antingen får man hunden till att sitta och slappna av. Då belönar man hunden kontinuerligt med något väldigt gott. Man tar en litet steg fram och belönar. Ser på hunden så att den är avslappnad hela tiden. Eller så leker man eller gör triks med hunden, det ska vara något som hunden liker. Och går fram på samma sätt.  

Helse. Sedan Gry Löberg och AlternatiVet började samarbeta i mars så har de flesta hundar som Gry sänt vidare till veterinärerna på AlternatiVet haft ryggskador. Det vill säga att en mycket vanligt anledning till ändrad adferd i form av agressivitet är skador. Tänder och rygg är det vanligaste. Men även hormonella problem kan också framkalla agressivitet.  

Hundeloven. Hon hade varit på en del möten med polisjurister. För er som har läst utdrag ur hundeloven vet hur skrämmande den kan höras ut. Man kan faktiskt tro att vem sin hund kan bli avlivad så som lagen är skriven. Men det är inte så illa. Polisen tolkar vesentlig skade som något meget allvarligt. Så vi får verkligen hoppas det är så. 

Förebygging. Här nämnde hon val av ras, socialisering, kontroll och regler. När det gäller kontroll så var det att kontrollera alla hundens resurser. Liknade väldigt på detta som Solveig har funnit och skrivit om. Regler var helt enkel att ha klara regler om vad hunden får och inte får lov att göra. Det ger den trygghet helt enkelt.

Väldigt bra seminar. Gry Løberg (manimal.no) är väldigt duktig och så behaglig att höra på! 

Många bra artiklar, som Solvieg syftar på, på Manimal sin hemsida: http://www.manimal.no/Artikler.htm 

I vårt "Skui träningsgäng" har vi pratat en del om positiv fokus. Vi är alla eniga om att vi bara använder oss av positiva träningsmetoder (tryck på link för att läsa vad det innebär). Detta betyder att det närmast aldrig är någon käfting under våra träningar, ordet nej är mer eller mindre bannlyst. Jag skriver närmast aldrig för vi är ju bara mänskliga och kan ha en dålig dag, men då är frågan om vi då borde träna med hunden den dagen?

Vi är övertygade om att denna positiva hållning bidrar till bättre träningsresultat och bättre träningsmiljö. Det är obehagligt att höra på andras käfting, det skapar en otroligt negativ atmosfär. Jag vågar påstå att vi alla upplever våra träningar som ett slags friställe där alla är bara glada. Vi skrattar mycket och har blivit duktigare på att fokusera på de vi gör bra. Vi försöker ge varandra konstruktiv kritik och påpeka det som är bra. Våra hundar har gjort enorma framsteg och vi själva, vågar jag påstå ännu en gång, har utvecklats att se mer positivt på saker och ting. Detta synsätt kan man applicera i andra situationer i ens liv.

Jag är väldigt stolt och glad över att få träna med så fantastiskt positiva människor som har en otrolig sund inställning på hur man tränar med hund!!

Önskar bara fler kunde se fördelarna med positiv inlärning på hund (och människor)!

Denna måste läsas!!: http://www.clickersolutions.com/articles/2002b/positiveth... känner så igen mig!

Solveig har också skrivit om positiv fokusering. Men det var egentligen Karine som började med att skriva om att tänka positivt.

Det finns många bra artiklar skrivna av erfarna hundfolk. Susanne Clothier har skrivit en artikel som heter "Hard to train" . Tycker hennes beskrivelse på frågor som hundar ställer är härlig!

”Varför frågar hunden? Varför ska jag ska jag sitta/stå/hoppa/apportera? Andra hundar frågar Varför inte? Varför ska jag inte tugga på skon/äta din brödskiva?”

Suzanne beskriver hur viktigt det är att förstå det genetiskt programmerade beteendet.

Våra svar tillfredsställer inte alltid hunden och vi får då inte önskat beteende. Vår okunskap är oftast anledningen till detta.

Ju större avstånd X har i förhållande till Z ju mer måste man förklara Y.

X = önskad beteende Z = genetisk programmerad beteende Y = Varför???

”Med andra ord, det är inte svårt för en retriever att apportera, en vallhund (gjeterhund) att valla (gjete) eller en Siberian att springa. Men du bör ha ett väldigt bra svar när du sänder en Mastiff eller en Greyhound ut för att apportera en and i kallt vatten.”

Den meningen ovan är en väldig god beskrivning på hela problematiken. Det finns inga svåra raser det hela handlar om förståelse, kunskap om hund, raser och inlärning för att kunna ge riktiga svar.

Har själv sagt att Rhodesian Ridgeback är en "svår" ras. Förstår nu att RR är inte en svår ras utan jag måste bara finna bättre svar till Tyra. Det tar tid och engagemang att både lära sig om hund och om sin egen hund. Menar nog att mina svar har blivit mycket bättre med åren! :-)

Här kan man läsa om mina erfarenheter i träningssammanhang med denna "svåra" ras.

Dumma hundar? Bra skrivet om bakgrunden till olika hundtyper.